Man har kommit fram till att det finns ett klart samband mellan partiklar i luften och människors hälsa. Alltså så bör man använda ventilationsfilter för att påverka hälsan. Man kan påstå att det är onödigt med luftfilter då vi inte andas filtrerad luft när vi befinner oss utomhus. Men då ska man komma ihåg att man till stor del av sitt liv vistas i lokaler inomhus och därför bör man filtrera luften där det är möjligt. Skolor, i bilar, många kontor och sjukhus är utrustade med luftfilter och desto mindre exponering för luftföroreningar desto bättre.

Ventilationsanläggning
Syftet med en ventilationsanläggning är att tillföra ren luft till huset samt transportera bort den förorenade luften. Med ett FTX-aggregat så får man denna funktion plus att man med vårt kalla klimat återvinner värmen i luften så den inte går förlorad. Det fungerar så att det sitter ett tilluftsfilter först i aggregatet som luften passerar och därefter skickas den rena luften genom en värmeväxlare som blivit uppvärmd av den förbrukade luften som är på väg ut. Därefter skickas den rena och uppvärmda luften in i huset via tilluftsdon i sovrum och vardagsrum mm. Den förbrukade luften sugs upp via frånluftsdon i frånluftsventiler i husets toalett, kök, tvättstuga och badrum. Den förorenade luften passerar också ett filter innan den når värmeväxlaren så att den inte smutsar ned växlaren samt överför partiklar till den nya luften. Därefter leds den förbrukade luften ut ur huset.

Ventilationsfilter
För att öka livslängden på filterna och därmed även få minskad luftmotstånd så försöker man i moderna luftfilter öka filterytan. För använde man nästan alltid planfilter som ger en mycket liten yta med kort livslängd och dessutom ger snabbt ett högt luftmotstånd. Men genom att vecka filtermaterialet får man kassettfilter med mycket större yta. Har man plats i FTX-aggregatet så kan man utforma filtret som en påse eller att filtret har flera fack utformade som påsar och detta kallas påsfilter. Påsfilter är en bra lösning som ger stor filteryta till lågt pris och är det vanligaste förekommande luftfiltret numera.

Vilken filterklass bör man ha i aggregatet?
Man har kommit fram till att rekommendationen är filterklass F7 på tilluften och gärna lägst F5 på frånluften. Ändrar man filterklass i ett aggregat så förändrar man tryckfallet i aggregatet och luftflödena i huset som då bör kontrolleras och eventuellt justeras på nytt.

Många människor har problem med pollen och därför har de stora problem under vissa delar av året då vi andra upplever sköna dagar med värme och sol.

Kan man som pollenallergiker vistas i mekaniskt ventilerade lokaler med ventilationsfiltrering drar man stor nytta av detta. Med ett FTX-aggregat har man möjlighet att sätta in pollenfilter som begränsar halten av pollen inomhus och det är bara ett filter att byta, istället för ett vid varje fönster eller ventil som med frånluftsvärmepump.

Hela pollenkorn kan fångas i väl fungerande grovfilter. Pollenkornens storlek varierar mellan cirka 10-100 µm beroende på art. Använder man ventilationsfilter i klass F7 filterar man bort en stor del av pollen, avgas och dammpartiklar.

Ventilationsfilter och pollen med FTX-aggregat

Många nya FTX-aggregat är som standard utrustade med F7-ventilationsfilter som renar luften innan den går in i huset. Dessutom får man tillräcklig ventilation så inomhusmiljön för allergiker blir väldigt bra. Därför är det ofta en god investering som minskar obehagen för den ökande skaran allergiker. Många försöker få till en enkel lösning och det är då ofta att stänga all ventilation till hemmet, men tyvärr blir effekten liten och man får andra bieffekter som dålig ventilation ger.

Det är sedan länge känt att de svenska storstäderna har ökande problem med luftföroreningar och höga halter av skadliga partiklar på grund av tät trafik, industrier och transporter. Detta har bidragit till att luften även i mindre svenska städer och tätorter periodvis kan bli mycket dålig och till och med överstiga satta gränsvärden.

Oftast är det en kombination av pollen, avgas och dammpartiklar i ett vanligt ventilationsfilter. När du ska hantera kasserade filter bör du faktiskt vara försiktighet vid filterbyte och rådet är att använda filtermask när du byter dina filter, så riskerar du inte att inandas de farliga partiklarna. Många av aggregatens filter har metallram, oftast går det att ganska enkelt ta loss filterdelen från ramen och sortera ramen i metallskrot och filterdelen som restavfall. Har man träram eller filterkasseter så kan du sortera hela ventilationsfiltret som restavfall.

Hur ofta byter man ett filter?
Ett filter samlar på sig en mängd olika partiklar under sitt liv och vissa partiklar är mer farliga än andra. Därför rekommenderar man oftast att byta minst 1 gång per år och helst 2 ggr. Byggnader som befinner sig inom en radie om ca 2km från en större trafikerad väg samlar mycket giftiga avgaspartiklar i sina filter. Byggnader som befinner sig nära skogsområden samlar en stor koncentration av pollen i sina ventilationsfilter. Du som bor vid kusten behöver oftast bara byta 1ggr per år, förutsatt att det inte finns en stor trafikerad väg inom en radie om 10km.

Baserat på hur effektivt ett ventilationsfilter renar luften klassas de som följande filterklasser

• Grundfilter
• Finfilter
• Mikrofilter

Grundfilter och finfilter används i bostäder och lokalbyggnader och klassificeras enligt en europeisk standard efter hur effektivt de avskiljer partiklar av en viss storlek. Mikrofilter klassas efter en annan standard. Ett grund- eller grovfilter avskiljer partiklar genom silning och tröghetsverkan. Det används ofta som förfilter i luftbehandlingsaggregat för att öka livslängden hos de dyrare finfiltren. Klassningen sker från Gl till G4 utifrån uppmätt viktavskiljningsgrad i % då det utsätts för en luftström med en viss mängd föroreningar. Vikten på teststoftet mäts före och efter filterpassagen. Lufthastigheten över filtrets frontarea bör inte överstiga 2,5 m/s för att inte artiklar som fastnat ska ryckas loss igen och följa med luften genom ventilationsfiltret. Normalt är begynnelsetryckfallet för ett grundfilter cirka 30 Pa och det är dags för byte eller rengöring när tryckfallet ökat till ca 130 Pa.

G4-filter

Finfilter består av tunnare och tätare placerade fibrer än i grundfiltret och partiklama fastnar med alla de fyra mekaniska avskiljningsprincipema. Det har stor genomströmningsarea som åstadkoms genom veckning med upp till 60 cm djupa påsar. Om utrymmet är begränsat används kompaktfilter som har tätare veckning. Klassningen från F5 till F9 fastställs genom att mäta antalet partiklar med storleken 0,4 mikrometer som fastnar i filtret när det utsätts för en standardiserad testdos. Mer än 40 % måste avskiljas för att det ska få kallas finfilter. Lufthastigheten över frontarean bör liksom för grovfiltret inte överstiga 2,5 m/s. Begynnelsetryckfallet för finfilter ligger runt 50-100 Pa och sluttryckfallet mellan 200 och 250 Pa.

F7-filter

Mikrofilter används där kraven är höga på ren luft, t ex i rum för tillverkning av finmekanik, elektronik, optik, CD och i operationsrum. Mikrofiltret består av ett tätt, tunt papper som är så djupt veckat att filterarean som luften passerar är 70 gånger större än frontarean. Kvaliteten anges med partikelavskiljningsgrad som testas individuellt vid tillverkningen, klassning sker i H10-H14 och U15-U17. Mikrofilter är dyra och skyddas därför av finfilter. Begynnelsetryckfallet ligger runt 250 Pa, sluttryckfallet bestäms ofta av driftsekonomin. För att begränsa tryckfallet bör lufthastigheten inte överstiga 0,5 m/s.

Mikrofilter

I filter som används för luftbehandling fastnar partiklama mekaniskt eller elektrostatiskt. Mekanisk avskiljning sker genom silning, tröghetsverkan, interception och diffusion.
Silning sker i alla filter och innebär att partiklar fastnar mellan två fibrer. Ju fler och tunnare fibrer desto fler partiklar avskiljs. Tröghetsverkan innebär att partikeln inte följer med luften runt fibern utan fortsätter rakt fram och fastnar på den. Interception innebär att små partiklar som råkar nudda fibrerna fastnar med van der Waals- krafter. Med diffusion menas att de riktigt små partiklama som rör sig med stokastiska Brownska rörelser lättare nudda fibrema där de till slut fastnar med van der Waals-krafter.

Elektrostatisk avskiljning innebär att filterfibern ges en laddning för att attrahera partiklar som därmed fastnar. Laddningen kan dock släppa relativt snabbt på grund av fukt och nedsmutsning och därmed minskar också avskiljningsförmågan.