Marknaden för ventilationsfilter är stor – både människor och djur behöver ren luft för att må bra. Och det händer mycket på området luftfilter. Nya standarder tas fram, nya filtertyper utvecklas och behovsbilden förändras hela tiden.

Vid vädring får du in helt ofiltrerad luft med massor av partiklar och gaser. Uteluften innehåller partiklar, gaser, ångor etc. En del är naturliga som pollen, frömjöl, virus, stendamm, partiklar från skogsbränder, andra har sitt ursprung i fordonsavgaser, kommer från industrier eller skapas vid sopförbränning, vedeldning mm. Dessutom är luften inomhus – där vi vistas större delen av dagen – förorenad av det som skapas inne: emissioner från byggmaterial, från inredningen och från rengöringsmedel, partiklar från kläder, matlagning och levande ljus. De flesta byggnader ska ventileras minst en halv omsättning per timme och ersättningsluften ska givetvis vara så ren som möjligt. Efter hand som filtret sätts igen av partiklar minskar luftflödet och tryckfallet ökar.
Partiklama är av mycket varierande storlek. Gasmolekyler, virus och metalldamm är mindre än 0,01 µm och pollen, cementdamm och askpartiklar runt 100 µm. Som jämförelse kan nämnas att regndroppar är ca 1000 µm, dvs 1 mm. Partiklar som är större än 10 µm smutsar ner runt tilluftsdon eller uteluftsventiler. Näsans slemhinnor och flimmerhår kan avskilja partiklar som är 1 µm från inandningsluften, medan de mindre kommer ner i lungorna och kan komma in i blodomloppet. Då man talar om filtrering i samband med komfortventilation är det nästan alltid fråga om rening från partiklar och inte gaser.

Luftmotståndet gör att fläktens varvtal ökar och det går åt mer energi för att dra runt luften i systemet. Den ökade energianvändningen i sig borde vara ett argument för att byta filter ofta, men det finns dessutom andra, starka skäl: – Ventilationsfiltret blir ganska fort en bakteriebomb. Filter ska därför gärna bytas varje höst och vår.
Materialet i filterramen är också viktigt att ta hänsyn till vid val av filter. Inom EU ska filter brännas, vilket innebär att ramen bör vara av brännbart material, till exempel trä eller papp. – Dessvärre är det så att vid förbränning återvinns inte zinken ur den galvaniserade plåtramen, varför miljöbelastningen är väsentligt högre än för brännbara material som plast och trä. Enligt avfallsförordningen är ett brännbart material ett som brinner av sig självt efter antändning, så på sikt kommer plåtramen att försvinna. – Plåtramar kan idag faktiskt slängas bland brännbart avfall. Många av de moderna brännugnarna har så hög värme att metallen smälter. Metallen utvinns sedan ur brännresterna med hjälp av magneter och så återvinns metallen. Trä är förnyelsebart, alltså även det miljövänligt. Plast däremot är en oljeprodukt och vi vill bort från beroendet av fossila produkter.

Om man begrundar att ett filter är till för att filtrera bort farliga ämnen så faller det sig naturligt att den som byter eller hanterar använda filter bör använda personlig skyddsutrustning. Ändå finns det inga tvingande regler om detta. – Det finns rekommendationer men dessvärre inga direkta föreskrifter. När ett filter ska bytas dammar och ryker det – mängder av smutspartiklar, bakterier och sporer frigörs.

30 miljoner kubikmeter luft ska ett filter som är i kontinuerlig drift under ett år rena. Mekaniska luftfilter tar bort partiklar och eller gaser ur luftströmmen genom att partiklarna fastnar på fibrerna i filtret. De avgörande metoderna är silning, tröghetseffekt, interseption och diffusion. Vid interseption och fusion binds partiklarna molekylärt till filterfibrerna (med van der Waals kraft). Tumregeln är att den fiber som partikeln ska binda sig till ska ha samma diameter som partikeln.